DUDBUT'K'A

DEVEŞİ T'RADİ3İALURİ RK'İNEBA

Deveşi t’radi3ialuri rk’inebapeşi mcveşala şeni, mtini çkina var ren. Mara, deveşi rk’ineba maartanot, jur oş3’anura k’onari 3’oxle, oput’e Hidirbeylis na ixvenet’uti itkven. Tire do muşi gomorgvaluri obargapes na ixvenu deveşi rk’inebapes minimumot 2. Mahmutiş xe3alaşi p’eriodişen doni na ixvenet’u yado çkinapeti koren. Deveşi rk’inebaşi mcveşela na var içkinen tina, mak’ervanoba do golvamaxveneloba k’onari mcveşi ar ist’oria na uğunşi osimadu çkar u3’ori var iqven. Mcveşi p’eriodepes, k’lanepe do mak’ervanepeşi şkas na uğut’es rek’abet’işi sebebiten devepe irk’inapinet’u. Andğaneri ndğas, didopeten Aydini, İzmiri, Manisa, Muğla, Denizlişi çkvadoçkva obargapes deveşi rk’inebape ixvenen. Amuşen met’i, Balikesiri, Çanakkale, Burduri, İsparta, Ant’aliaşi çkvadoçkva obargapesti deveşi rk’inebape ixvenen. Deveşi rk’inebas uğun muşi t’radi3ialuri p’rin3ip’epe. Mara am p’rin3ip’epe, ar zonaşen majuranişa çkvaneri ren. Deveşi rk’inebas var uğun, ti-muşişa moxva ar meidani do matemaşeluri ge3’opxoba. Deveşi rk’ineba didopeten, zonaluri k’ult’uruli k’erk’elepeşk’elen i3’opxinen. Am t’radi3ialuri k’ult’ura, ar di3ap’linişi doloxe oskedinu na unon namtini muni3ip’alit’epek am organiza3iapeşa mxuci meçapan. Deveşi rk’inebaşen mogaperi geç’areli, xolo k’ult’uruli noğirape şeni ixmarinen. K’ult’uruli k’erk’elepek var 3’opxupan deveşi rk’inebape k’umarişi k’eyfi şeni.

Deveşi rk’ineba, “Tulu” na itkven kimoli devepeşi şkas ixvenen. “Tulu”, ”Yozi” na itkven ar singiriloni 3’una deve k’ala “Buhuri” na itkven jur singiriloni kimoli deveşi omzik’uşen dibaden. Antepe renan mark’ine şeni. K’aidot mark’ine devepe, mark’ine devepeşi di3xirişen mulun. Mark’ine devepe, xususurot rk’ineba şeni in3’opilinen. “Tulu”k domçxvaluşa na gyoç’k’as, Xrist’ana, 3’anağani, K’undura do Mirk’anişi tutapes ixvenen rk’ineba. Mark’ine k’arta deves uğun ar coxo. Am coxope, namtini orapes muşi manceşk’elen, namtini orasti rk’inebaşi moment’is devek na qu p’erformansişi sebebiten, matemaşepeşk’elen geidvinen. Çodinari 3’anapes, t’eleviziaşi p’op’ularoba k’ala, seriuli filmepeşi qoroponi art’istepeş rolişi coxopeti geidvinen devepes.

“Havuti” itkven semeris. “Peşi”ti ren, “havuti”şi k’ap’ulaşa na geidven me3’opxeri mbelaşi coxo. Am mbelas iç’aren mark’ine deveşi coxo. Amuşi jin, t’radi3ialurot “Maşallah”ti iç’aren. Mark’ine deve, rk’inebaşen ar ndğa 3’oxle mui3’ipxinen. Na geliçinen davuli do zurna k’ala noğas ar 3eramonia ixvenen. K’ort’eji k’ala kuça do gzalepes guixtinen. Davuli do zurnak na gelaçaps zeybek’uri hava do devepes na geik’iden zili do çanepek na gamognapaps xonarepeşi harmoniak mendiqonops k’oçi mcveşi ndğalepeşa. Mance muşişk’elen, deveşi me3’opxuk ar çkva xeşnoxveneti o3’iraps. Deveşi rk’inebaşen ar ndğa 3’oxle, “Halişi seri”, na itkven ar ok’oxtala ixvenen. Am ok’oxtalas ak’aten devepeşi mancepe do mok’itxepe. Aya ren ok’oçinuşi ok’oxtala. Megabrobape ik’ap’et’anen. Am ok’oxtalaşi morgvalis iç’k’omen, işven, birabape ibiren do zeybek’iş sterapa isteren. Pasi muşi, gurişen monz’inuten hali gamiçinen.

Xalk’ik mulun rk’inebaşi meidanişa ordoşen. Ağanmordale, xçini, badi, oxorca, k’oçi, bere-bari, ocağepek rk’inebaşi meidani irişen k’ai na z’irops sotxanişa dibargu şeni unk’ap’unan. Mangalepes xor3epe igiben, sofrape geidginen. Ç’umanis, saat’is 09:00-s meidanişi doloxe do gale rk’ineba maqorepalepeşk’elen yepşeri iqven. Magamaçamepekti çkvadoçkva oç’k’omale, oşumoni do oçukarepe gamaçamu şeni ar sotxanis dodgitunan. Davuli do zurna udodginu geliçinen. Namtini matemaşepek zeybek’i isternan. Rk’ineba na qvasunon devepeşi coxope rep’rodukt’orişen ignapinen. Devepeşi mancepek manuşvalepe k’ala devepe meidanişa memdiqonupan. Devepek rk’inebaşi meidanis golva ikipan. Rk’inebape geiç’k’en. Deveşi rk’inebapek generalurot saat’i 10:00-s geiç’k’en. Cazgiri, deveşi rk’inebapeşi beciti do simp’atik’uri şuri ren. Cazgirik mik’rofonişi xeten mark’ine devepeşi coxope ognapaps. Cazgirik devepe omskvaps. Emus na uçkin do k’afiyoni leksepe ok’itxuten rk’inebape oşenaps.

Dudhak’emi, oşkenduri hak’emi do st’olişi hak’emi oqopinot ar hak’emuri k’omisia iteşkilinen. Maurganepe, mark’ine devepeşi p’icepe ok’iru şeni, p’icişmak’iralepe do p’iciş tok’is na o3’k’en mitxani i3xunen. Deveşi rk’inebape; “Ayaki”, “Orta”, “Başalti” do “Başi” oqopinot otxo k’at’egorias ixvenen. Gecginoba sum st’iliten geicginen: “Omt’inaputen”, “Omğorinuten”, ”Gyoktinuten“. “Omt’inapus; devek mtel t’aniten mt’eri deve omt’inapaps. “Omğorinus”; devek meç’ireli ar oiniten mt’eri deve k’irups, menceli na var dubağun majura devek mğoraps. ”Gyoktinus“ devek mt’eri muşi na ren deve kogyoktaps do jin muşis gacinen. Gemti o3’k’eduten na mulun ar gecginobati koren. Rk’inebaşi moment’is p’at’i xalis na ren deve, umosi derdi var zdas yado am deveşi mancek deve muşi rk’inebaşen gamiqonops. Deveşi mancek rk’inebaşi moment’is, tok’i muşi oşkendaşa istols. Aya ren majura deveşa gza meçamu, muşi geicginuşi k’abuli oxvenu. Majura deve gecgineri ignapen iris. Artikartişa na var acginen devepe armenceloni ignapinen.

Devepek rk’inebapeşi moment’is namtini oinepe ikipan. Am oinepeşen namtinepeşi coxope aşo ren: “Baği”, “Çengeli”, “Çatali”, “Makasi”, “Kol atmasi”, “Muşat çengeli”, “Tam baği”, “Yarim baği”, “Duz çengeli”, “Tekçi”, ”Kol kaldirma”. Çkvaneri oinepe na ikipan devepe artikarti k’ala ok’ok’idinu oşenaps xalk’is. K’arta devek, muşi k’at’egorias na ren “Tulu “ k’ala rk’ineba ikips. Marz’gvani k’eleşen rk’inena na ikips deves itkven “mamarz’gvane” do k’vazali k’eleşen rk’ineba na ikips deves itkven “mak’vazale”. Mt’erepes k’uçxe na ek’arups do jin muşis na gexedun devepes itkven “Çengelci”; mt’erepeşi dudi, gurp’icişi tude okaçuten na gexedun devesti “Bağci” itkven. Mt’eri muşi gyoktu do omt’inapu şeni, muşi k’eleşa na mulun do nuntxips do dudi muşitenti k’uçxepe muşi na osincups devepesti “Tekçi” itkven. Gecgineri na ren devek ti-mo3’onduten, otxo k’uçxepe muşi artikartis nonç’inuten do ti-om3kuten matemaşepes oselamups. P’rizi oqopinot hali muşi, mance muşik eç’opups. Rk’inebaşi meidanişen gamulun. Majura deves oncğore aqven do dostibun. Ar deve ar ndğaşi doloxe ar fara rk’ineba ikips. Ar rk’inebaşi ora 10 varna 15 3’uti ren.



                                                                                                                                                              TÜRKÇE