DUDBUT'K'A

MUPERİ AR P'REZİDENT'İ DOMAÇ'İRNAN?

P’rezident’i, Turkiaş P’arlament’oşk’elen jurneç 3’ana oçodineri do universit’et’i k’itxeri muşi mak’ature varna aşo xususoba na uğun do p’arlement’eri o3xunuşi dobağinoba na uğun Turkiaşi dobadonamşinepeşen şkvit 3’ana şeni i3xunen. P’rezident’ik, Turkiaş Resp’ublik’a do Turkialurepeşi artoba otemsilups; dudk’anonişi op’rat’ik’inu, oxen3aluri organepeşi sist’emat’iuri do harmoniuri oxanduş k’ont’roli ikips. Xalk’epeşi raxat’oba do k’ainoba, na3ionaluri solidaroba do adalet’iş gagnaten k’arta k’oçis adamiuri hak’k’epe do temeluri oxoşkvapeşen narginuşi ideali şeni ixandeps.

29 Gimua 1923-s na ik’idinu Turkiaşi Resp’ublik’as, nanç’inerot 54 3’anaş doloxe 10 P’rezident’i aqu. Mustafa Kemal Ataturki (1923-1938), irişen ağanmordalot na i3xunu P’rezident’i ren. P’rezident’i i3xunuşi, 42 3’aneri rt’u. Mustafa Kemal Ataturkişi marz’gvani xanç’ali na rt’u İsmet İnonu (1938-1950), Mustafa Kemal Ataturkişi ğura şk’ule P’rezident’i i3xunu. 12 3’anaşi morgvalis, dobadona na oktalu İsmet İnonu, “Na3ionaluri Şefi” oqopinot molişinu. 1946 3xunape ant’i-demok’rat’iuri rt’u. Turkiaşi iptineri 3iviluri P’rezident’i do Na3ionaluri Ok’ok’idinuşi Galip Xoca na rt’u Celal Bayari (1950-1960), 1950 3xunape k’ala, Demok’rat’iuri P’art’iak xe3alaşa yextuşi P’rezident’i i3xunu. 1960-s, (CHP) Xalk’işi Resp’ublik’uri P’art’iaşi mxuci meçamutenti na ixvenu “27 Pukiroba 1960-şi Darbe” k’ala muşi P’rezident’oba diçodu. Cemal Gurseli (1960-1966), “27 Mapukrik’e Na3ionaluri Artobaşi K’omit’eti”şi k’andidat’i rt’u. Cevdet Sunayi (1966-1973), “27 Pukrik’a”şen şkurna na uğut’u Suleyman Demirelişi xe3alaşk’elen ar garant’ia oqopinot p’rezident’i i3xunu. Murenki “12 Mirk’ani 1971 madarbepes” mxuci meçamuten, ti-muşi na i3xunu Suleyman Demireli xe3alaşen geintxinu. Fahri Koruturki (1973-1980), Faruk Gurleriş zoriten P’rezident’i oqopinu na unt’uşa nodginu şeni, Suleyman Demirelişi (AP) “Adalet’işi Part’ia” k’ala Bulent Ecevitişi (CHP) “Xalk’işi Resp’ublik’uri P’art’ia”şk’elen p’rezident’i i3xunu. “12 St’aroşina 1980 şi Darbe” na qu Kenan Evrenik (1980-1989), darbeşi k’omisia k’ala dobadona oktalu t’ot’alit’aruli ar rejimiten. Turgut Ozali (1989-1993), Turkiaşi majurani 3iviluri P’rezident’i ren. “Qini Ok’ok’idinu” na içodu ağani p’eriodişi Dudnaziri do P’rezident’i ren. Ar teri 12 Mirk’ani 1971 do majurati 12 St’aroşina 1980-s, Dudnazirobape muşi p’eriodis na ixvenu darbepe k’ala xe3alaşen na geintxinu Suleyman Demirelik (1993-2000), 28 K’undura 1997 darbeşati ti gendrik’eret’u. 3’oxleşen Dudk’anonişi Maxk’emeşi dudmaxvance na rt’u Ahmet Necdet Sezeri (2000-2007) ren maotxani 3iviluri p’rezident’i.

P’rezident’işi şaxsiet’i, rejimiş xususobape na o3’iraps beciti ar fak’t’ori ren. P’rezident’is, Turkiaş demok’rasi do adamiuri hak’k’epeş p’roblemape na az’iren, muşi dobadona k’ai na içinops do p’roblemapeş oçodinus guramoni na aqopinen ar k’oçi oqopinu dvaç’irs. İdeali na ren P’rezident’i; moxtasneri xazirupt’aşi 3’oxle muşi na az’iren, xalk’i muşişi berepe do motalepeşa geç’areluri do şurieri beciti mutxanepe na naçinen, adamişa, amagişa, ilmişa do sanat’işa dido ğirsi na meçaps, dobadonaşi ti-moşletinerobaşen do xe-moşletinerobaşen na var uk’unikten ren. Dobadonaşi k’arta xalk’işa do çkvanerobaşa hurmet’i na oğodaps, k’arta xalk’ik ti-mutepeşişa mengaperi mutxanepe na z’irops, menceli xalk’i muşişen na eç’opups, so3iaşi k’arta burmepeşk’elen k’abuli na ixvenen, religia, oceru, na icers steri oskedinu do simadaş oxoşkvaşa k’eleneri na ren, İslamişa garazi, mt’eroba, nefret’i na var ikips, adalet’i na otesisups, mali do servet’işi o3’iramu t’ransp’arani na uğun ar k’oçiş P’rezidenti’i oqopinu dvaç’irinen. Mk’ule otkuten; çkineri ar P’rezident’i, so3ialuri ar k’onsensusiş çodinas o3xunu uk’ors.

Am dobadonas a3’işakis dido var, arxvala vit P’rezident’i aqu. Antepeşen şkviti doğuru. Ataturki do Ozalişen met’i majuranepe so doxveri na renan xalk’iş didopes var uçkinan. Xalk’is andğaneri ndğas, ğureli na ren şkvit P’rezident’iş doloxe arxvala Ataturki do Ozali şuns na do majurapeşi sapulepe so ren var uçkins na, arm3ika osimadu unon. P’ia majurape muşeni, şuri mutepeşişa ar nuk’itxuş k’onari var şunan?



                                                                                                                                                              TÜRKÇE