DUDBUT'K'A

K'ALAŞNİK'OVİ (AK-47) SUMENEÇ 3'ANERİ İQU

Rusi Generali Mixail Timofeyeviç K’alaşnik’ovik na omordinu silaxi sumeneç 3’aneri iqu. 1947 3’anas na idizainu silaxi, 'Avt’omat K’alaşnik’ova 1947', mk’ulot 'AK-47' oqopinotti içkinen. K’alaşnik’ovi ren, ok’ok’idinuşi, limaşi do ğuraşi kianuri simboli. İri kianas irişen ç’it’a 100 milyoni k’onari na ren K’alaşnik’ovik iroras gelançaxu do oğirinu şeni çumers. Globaluri ar ğuraş mak’inaşa na niktasunt'u na var izmoninu K’alaşnik’ovi andğaneri ndğas armiapeşen t’erorist’epeşa, milisuri grup’apeşen sokağuri maxirepeşakis k’arta mitxanepeşk’elen ixmarinen. Am oraşakis irişen dido na imralinu p’iadeş t’ufengi na ren K’alaşnik’ovi; gerillaşi, oxoşkvinaş malimepeşi, mafiaşi, magektaleşi, çetepeşi, k’ont’rgerillaşi do andğaneri T’alibaniş malimeşi, İrak’uri mamedgitepeşi, İranişi germapes meç’ireli na skidunanpeşi silaxi, dosti, gen3’uraneri armiapeşi st’andart’uli mat’erialişa koniktu.

P’ia am t’ufengi muşeni ak’onari k’ai işinen? K’ap’et’i, çorçi, oxmaroni, arxvala anşi parçaşen 3’opxineri na ren şeni o3’k’u, ok’idu do o3’k’edinu perpu uğun. Otiru do oşinaxu cadaxi ren. Deik’es 600 k’urşumi astolen. K’arta xalis mermi astolinen. 3’k’arişen, ç’anç’axişen, mxişişen tesiri var ağoden do nadirulot nik’iden. Çkarişen dido dork’ineri t’u3anobas ginz’e oras rt’asnati xoloti at’k’vasinen. K’urşumepe muşi ar k’ilomet’roşen mendrasti k’oçi xolo ağurinen. K’urşumi namluşa avt’omat’iuri na noncğonaps hidroliuri sist’ema muşi, perpu do manişa omralinuk K’alaşnik’ovi, kianaşi irişen dido na igorinen ak’sionuri malimes silaxi nokteren. Kianas na ren t’ufengepeşi oşis 80 k’onari 3’opxups yado na itahminen silaxişi gecgina na o3’iraps irişen beciti delili ren, silaxi na ixmars t’erorist’epeşen xe na gidvinen silaxepeş t’erorizma k’ala ok’vak’idinus oxmaru.

60 3’anas 100 milyonişen dido na imralinu K’alaşnik’ovi k’arta 3’anas Rusia, Çini, Bulgaria, Egvipt’ia, İrak’i, Pakistani, Peru, İsraeli, Turkia, P’olonia, Romania do Jilentuna K’oreas omralinus niqoninen. Ar ek’onariti mskalapeşi tude illegalurot ixvenen. Mk’ule otkuten pulandi na iz’iren k’arta svas ren. İrişen dido silaxi; Algeria, Angola, Burma, K’olombia, İndia, İndonezia, Meksik’a, Filipinia, Serbia, Sri Lank’a, Sudani do Turkiaşk’elen iç’opineren. Am sebebiten K’alaşnik’ovi, Rusiaşi ek’onomia şeniti mogapuşi beciti ar odude ren.

87 3’aneri na ren Mixail K’alaşnik’ovik, kianaşi irişen p’op’ularuli silaxi na omralu şeni ipişmaneri var vore otkuten, “Seris raxat’i vincir. K’oçepeşi oğurinuşa sebebi na iqven ar k’usuri renna eya artikarti k’ala dialogi na var axvenen do nobaz’guşa gza na meçaps map’olit’ik’epeşi k’abaxat’i ren.” ya zop’ons.



                                                                                                                                                              TÜRKÇE