DUDBUT'K'A

HALİK'ARNASİŞİ ÇİNOBERİ MOZOLE!

Halik’arnasişi mozole Mapa Mausolosişi coxoten muşi çili do daşk’elen ixvenapinu ya itkven. Muşi k’olonapeten Grek’uri arkit’ekt’ura, p’iramiduri otragatenti Egvipt’uri arkit’ekt’ura na meğalapt’u oğurunale rt’u ya itkven. Mozoleşi dixa me3’opxineri ren gon3’k’imeri muzeumi oqopinot andğaneri ndğas.

K’ariaşi vali Mausolosik xe3alaşi p’eriodis, Krist’eşen 3’oxle 355-s, ok’idus kogeç’k’eren. Emuş ğuraş k’ule (Krist’eşen 3’oxle 353) muşi çilik naqoneren monument’işi oxvenuşa. Emuş ğuraş k’uleti (Krist’eşen 3’oxle 351) Mausolosişi majura cumalepek naqonereran monument’işi oxvenus. Albatobaten, ok’idu gverdi doskideren, P’iksodarosi k’ala na gamaxtu k’un3’ulaşi valobaş k’abğaşi sebebiten, Krist’eşen 3’oxle 340-s.

Monument’i na z’ireren mitxanepeşen ar teri rt’eren, Krist’eş k’ule 12. oş3’anuras na skideren P’isk’op’osi Eustathiosi. Am tariğiş k’ule, ar dixaşk’ank’alaşi sebebiten monument’i dilixveren yado icerinen. 1402-s Saint Januri şovalyepepek Bodrumişa moxtesşi, z’irerenan monument’i doloxveri. Şovalyepek ixmarerenan monument’i kvaşi k’era oqopinot. Kvape muşi o3’k’uten k’iderenan Bodrumişi cixa. Aşopeten iptineri zararoba niçineren şovalyepeşk’elen 1494-s.

K’aide muşis 32x38 met’re, mağaloba muşis 42 met’re k’onari zoma na uğut’u Mausoleionis, mcveşi orapes ginz’e kenari 242,5 met’re do mk’ule kenari 105 met’re na rt’u mçire ar sahaşi oçildreyulvaşk’ele gek’ideri rt’u. Antik’uri maç’arepek na oxo3’onapapan k’onari Mausoleionik, otxo burmeşen 3’opxineri rt’u. İrişen tude mağali ar k’aide; emuş jin kenarepe muşis vitoar, mk’ule kenarepe muşis çxoro oqopinot 36 İonişi sut’unoni oxvame steri ar burme uğut’u; emuş jinti 24 gedgoni piramit’i şekiloni ar motva do irişen jin otxo 3xenik na 3’in3’upt’u mankanaşi doloxe Mausolosi do Artemisiaşi heikelepe gedgit’u.

Brit’aniaşi Didelçi Lord Stratford Canningik mendiğeren, Bodrumiş cixaşi k’idape na rt’u Mausoleionişi yendrak’ape, 1846-s Padişaxi Abdulmecitişen na ezdu izniten Londonişa. Brit’aniuri magoşogore Nevtonik meçeret’u yendrak’ape, Mausolos do Artemisiaşi heikelepe, otxo 3xenoni mankanaşi k’ortape Brit’işişi Muzeumişa, na z’ireret’u 1856-1857 3’anapes na qveret’u ontxorupes.



                                                                                                                                                              TÜRKÇE